Huvudsidan FAQ
Q: Varför bryter ni mot lagen?
A: Alla i gruppen ägnar sig huvudsakligen åt aktivism som håller sig inom lagens ramar, till exempel flygbladsutdelning, demonstrationer och informationsbord. Det är bra och viktiga sätt att engagera sig för djuren. Men vi tycker att det måste finnas plats för metoder som på ett mer direkt sätt konfronterar de delar av samhället som stöttar våld mot djur. Vi gjorde också aktionerna av medkänsla och respekt för djuren i djurindustrin. De har rätt att leva bättre och längre liv.
Q: Är det inte fel att bryta mot lagen?
A: Lagstiftning, moral och rättvisa sammanfaller ofta men inte alltid. Tidigare i vår historia har civil olydnad bidragit till många av de rättigheter och lagar som vi idag tycker är självklarheter, till exempel kvinnlig rösträtt, fackliga rättigheter och miljöskydd. I demokratiutredningen från 2001 lyfts civil olydnad fram som en metod som kan stärka demokratin i ett samhälle. För oss betyder demokrati inte enbart att majoriteten bestämmer. Respekt för minoriteter och utsatta grupper, till exempel djur, är en lika viktig del.
Q: Tycker ni alltid att det är rätt att bryta mot lagen?
A: Nej. Vi tycker inte att det är okej att mörda, att bränna ner asylboenden eller att plåga djur för att nämna några exempel. Vi har valt att använda oss av civil olydnad, en metod som har definierats på många olika sätt. För oss är det de viktigaste aspekterna att lagbrottet sker öppet, att det är ickevåldsligt, att aktivisterna tar på sig ansvaret och att syftet är att förändra samhället, inte att få personlig vinning. Även om en aktion följer alla regler för civil olydnad är det inte nödvändigtvis en god handling. Varje civilolydnadsaktion och dess konsekvenser bör bedömas från fall till fall, av oss alla, för att avgöra om handlingen bidrar till demokrati och rättvisa eller om den gör det motsatta.
Q: Varför köper ni inte djuren istället för att stjäla dem?
A: På kort sikt skulle antagligen fler djur kunna räddas om vi tog fram plånboken. Men att köpa loss djur skulle betyda att vi stöttade det system som vi vill motverka, nämligen att djur behandlas som egendom och inget mer. Våra aktioner vill vara ett motstånd mot hela idén att det går att köpa, sälja och stjäla kännande varelser med egna intressen.
Q: Varför räddade ni inte fler djur?
A: Det är en relevant fråga men vi hade inte praktisk möjlighet att ta med oss fler. Men vi har ändå räddat femton individer från en säker död. För dem betyder det allt. Vår förhoppning är också att förutom att rädda de enskilda individerna så kan vår aktion, i bästa fall, generera samtal som får folk att tänka om kring sina kostval och hur vi behandlar djur i vårt samhälle i stort.
Q: Varför är ni öppna med era aktioner? Det är mer effektivt att befria i det dolda!
A: De som säger det här brukar mena att det är dyrt att betala böter och skadestånd och att tidskrävande att sitta i fängelse. Och det är sant att det nog skulle kunna räddas fler individer om vi gjorde aktionerna i hemlighet. Men vi vill mer än så. Vi vill starta samtal om djurs utnyttjande som i förlängningen gör att färre och färre djur utnyttjas och dödas. Det är inte lika lätt att få till sådana samtal om vi inte är öppna med vilka vi är. Vår erfarenhet säger också att folk är mer vänligt inställda mot människor som de kan se ett ansikte på. I bästa fall kan andra identifiera sig med oss och i högre grad vara mottagliga för vårt budskap.
Q: Varför attackerar ni bönder i Sverige? Vi har ju världens bästa djurskydd!
A: Till att börja med kan vi konstatera att djurindustrin har lyckats väl med att övertyga många om Sveriges förträfflighet som djurskyddsnation. Bilden krockar dock hårt med verkligheten. Exempelvis säger Fredrik Johansson, veterinär, att grisuppfödningen som den vanligen ser ut innebär “organiserat djurplågeri”. Ett annat, kanske viktigare svar, är att vi med våra aktioner inte i första hand vill ifrågasätta behandlingen av djur i livsmedelsindustrin. Vi vill främst utmana själva föreställningen att vi människor har rätt att utnyttja och döda djur. Vi är övertygade om att mänskligheten kan skapa ett samhälle där vi inte utövar våld mot djur.
Q: Eftersom ni fritar djur borde ni tycka att det är okej om jag kommer hem till er och fritar era husdjur?
A: Om våra sällskapsdjur skulle leva under samma förhållanden som de vi har räddat och du kan ge dem ett mycket bättre och längre liv så tycker vi att du borde frita djuren. Det hade varit intressant om du även hade agerat enligt principerna för civil olydnad: öppet, ickevåldsligt och med villighet att ta konsekvenserna. I bästa fall skulle det kunna bli en rättegång som lyfter frågan om hur djur betraktas i lagens ögon.
Q: Om inte djuren inom livsmedelsindustrin hade fötts upp av bönder hade de aldrig funnits över huvud taget!
A: Det är sant att vi hade haft betydligt färre djur utan djurfabriker, men det är heller inget liv som är värt att leva. Idag har vi extremt många djur på väldigt lite yta endast för att vi vi vill äta av deras kött och ta deras ägg och mjölk. Den som inte kommer till saknar ingenting och det finns ingen som går miste om något genom att inte födas.
Q: Vill ni utrota alla djur?
A: Nej. Vi tror på att djur och människan kan samexistera på vår planet. Men de djur som människan utnyttjar i djurindustrierna är sönderavlade för att de ska producera så många djurprodukter som möjligt till ägarna. Exempelvis är industrihönan avlad för att värpa tjugo gånger fler ägg om året i jämförelse med hur många ägg hönan får i det vilda, och kalkoner har avlats till att bli så tunga att de inte kan flyga och inte heller föröka sig naturligt. Det bästa människan kan göra för djuren i djurindustrin är att sluta att utnyttja och döda dem och alltså inte föda upp nya sönderavlade djur. Istället kan vi ge mer utrymme för vilda djur genom att avsätta mer mark där djuren kan leva i fred från människans våld. Om vi gick över till en helt vegetabilisk livsmedelsproduktion skulle stora mängder mark frigöras som kunde lämnas ifred åt de vilda djuren.
Q: Kommer det att finnas plats för hundar och katter i er veganutopi?
A: Naturligtvis är situationen för de flesta sällskapsdjur betydligt bättre än den för djur i djurfabrikerna. Men även husdjuren betraktas som egendom enligt svensk lag. Bland medlemmarna i Tomma burar finns olika syn på sällskapsdjur. Vissa tycker att maktförhållandet mellan människor och djur nästan alltid är skev och vi av försiktighetsskäl inte ska föda upp så kallade “husdjur”. Andra menar att det skulle kunna vara acceptabelt med husdjur om lagstiftningen ändras så att husdjur får några basala rättigheter, till exempel rätt till liv, rätt till medbestämmande i någon form och rätt att betraktas som en familjemedlem.
Q: Hur vill ni att samhället ska se ut? Sverige är inte självförsörjande på grönsaker!
A: Det första vi kan konstatera är att produktion av mat är inte särskilt effektiv när den går genom djur. Idag odlas mängder av sojabönor i Brasilien, där det tidigare stod regnskog, som skeppas till Sverige för att matas till boskap. Om vi hade ätit maten från åkrarna direkt så hade betydligt mindre åkermark behövts för att få samma mängd mat. I takt med att samhället ställer om från blandkost till en vegansk kost kommer landets agronomer och samhällsplanerare att utveckla nya produkter som passar de svenska åkrarna. Åkerbönan är ett exempel på en baljväxt med högt proteininnehåll som verkar passa svenska förhållanden. I övrigt kan man tänka sig att vi fortfarande importerar vissa produkter som till exempel bananer, kaffe, sojabönor och ananas.
Q: Är det inte rimligare att jobba för ett bättre djurskydd än att tro att vi ska avskaffa all köttproduktion?
A: Att arbeta för att djur ska få det bättre i djurfabrikerna kan minska lidandet för väldigt många djur, även då det ofta handlar om små förbättringar. Men vi vill inte ha ett mindre dåligt djurutnyttjande, vi vill inte ha något djurutnyttjande alls, och då tror vi att det är viktigt att säga det. . Djurskyddsförbättringar riskerar också att legitimera djurutnyttjandet eftersom djurindustrin kan påstå att de har gått djurrättsrörelsen till mötes och gjort det bättre för djuren. Det kanvagga in folk i en falsk föreställning om att djuren ändå inte har det så dåligt och att det därför är okej att fortsätta att äta djur och djurprodukter.

Det skulle innebära en stor samhällsförändring om allt djurutnyttjande upphörde. Ofta har vi svårt att tro på att sådana förändringar ens är möjliga att genomföra. Men tidigare i vår historia har vi haft genomlevt andra stora förändringar. Sverige var för inte så länge sedan ett feodalt samhälle som var inblandade i krig nästan hela tiden. Men ändå utvecklades en relativt fredlig demokrati för knappt hundra år sedan. Vi tror att även ett djurrättssamhälle där människan inte längre utnyttjar och dödar djur kan utvecklas även om det tar ett tag.

Q: Djur äter djur. Varför ska inte människan äta andra djur?
A: Människan klarar sig utmärkt utan kött och vi kan inse konsekvenserna av våra val.
Q: Hur får man i sig protein som vegan?
A: Det finns en vitt spridd myt att det skulle vara svårt att få i sig protein som vegan men kostvetenskapen konstaterar att det är just en myt och inget annat. I själva verket får både veganer och köttätare i sig långt mer protein än vad vi behöver. De mest proteinrika livsmedlen från växtriket hittar vi bland baljväxter (linser, sojabönor, kikärter, etc) och nötter, men alla växter innehåller protein.
Q: Jag respekterar ert beslut att vara veganer. Varför respekterar ni inte mitt beslut att äta kött?
A: Påståendet skulle vara fullt rimligt om valet handlade om att bära keps eller mössa eller om att lyssna på jazz eller hårdrock. Problemet är att konsumtionen av kött och andra djurprodukter indirekt leder till lidande och dödande av djur. Friheten att äta och köpa djurprodukter kränker en annan individs rätt att inte dödas och leva i fångenskap. Och eftersom beslutet att äta kött kränker en annan individ förtjänar det inte respekt utan ifrågasättande, precis som till exempel valet att slå sitt barn.